benka

När kunderna finns långt nere i sverige blir det ofrånkomligt lite restid. Med en tågresa går det att sova, jobba med dator och röra på sig men med bil blir det att sitta still och köra.

Igår hoppade jag in i bilen i Ingarp, söder om Eksjö, vid 17-tiden och hade då ca 77 mil att åka innan jag var hemma. Hade laddat upp med en påbörjad ljudbok som enligt beräkningarna borde räcka ända hem. Första timmen var min kollega Erik med men när han hoppade av i Mjölby var det dags för ljudbok.

Inte om det gäller min dotter, av Jan Guillou. Den sista boken om Hamilton, började bli lite spännande. Skivorna avverkades och timmarna gick. Ett snabbstopp ovanför Nyköping på OKQ8 dären hamburgare gick i direkt och en baguette med ägg och räkor fick följa med i bilen. Den intogs sedan vid norra utfarten av stockholm när vägbelysningen var flödig så att man såg vart man skulle sätta tänderna. Ytterligare ett stopp i uppsala med bränsle och godis.

Mer ljudbok och snart hade man flugit fram till Iggesund, 70-sträcka och därefter 80 med massor av kameror så på med farthållaren i 80 så att man inte fastnar på bild. 

Kom då på att jag behövde sträcka på benen, särskilt det högra som legat på gaspedalen i drygt 5 timmar. Hmm, om jag skjuter stolen längst bak så borde jag kunna lägga upp benet på instrumentpanelenen liten stund. Farthållaren kör ju bilen under tiden och det går långsamt. Jag tog sats och fick upp benet och när jag passerade ratten blev det alldels ljust inne i kupén och kolsvart utanför. Hoppsan! Vad hände? Bilen tappade fart...

Jag mötte två bilar kunde jag se och de måste ha blivit konfunderade av att se en Volvo V50 utan lysen med upplyst kupé och en gubbe med ena foten på instrumenbrädan... Tror att det fanns kamera just där också, skulle säkert bli en ovanlig bild för granskarna i Kiruna.

Förstod efter en kort stund vad som hade hänt. På Volvo V50 sitter tändningsnycklen på instrumentpanelen bredvid stereon och nyckeln sticker ut en bit. Jag hade vridit om nyckeln med foten och stängt av motorn! (Ytterligare ett bevis för SAABS genialitet med nyckeln mellan framstolarna så att detta inte kan hända.)

Ner med benet, på med motorn och så iväg igen. Tur att det inte var rusningstrafik. 

Passerade Hudik, i med mera godis och kola så kände man sig på hugget. Klockan tickar på och vid midnatt rundar jag Sundsvall och stampar på vidare hemåt. 00.35 är jag hemma. 

Trött men nöjd, tråkigare kvällar har jag upplevt. En bra bok, rejält med proviant och en bekväm bil är en bra kombination. Ser fram emot nästa resa.