benka

Världen är stor och man får lätt svindel över alla ställen som finns och det svindlar ännu mer när man tänker på hur det skulle vara att vara där. Människor man känner är ute och reser eller lever långt borta från vårt hus på Framnäsvägen eller vår trygga gård i Grätnäs. Hur kan dom göra så?

Karin Öhlen for till Nya Zeeland och bor där med man och 2 barn. Andreas Nyrén och Roger Claesson har varit i Afrika och jobbat som missionärer i flera år. Elin lever under nästan ett år i en liten stad i nordöstra Nevada i en annan familj. Sandra har varit i norra Kanada och jobbat i ett halvår. Tessan har bott och jobbat i London i ett år.

Scary!!!

Men den enda skillnaden är egentligen att man träffar hittills okända människor, man får använda ett okänt eller ovant språk och man får bekanta sig med nya vanor, maträtter och sånt. Ganska snabbt blir det som var okänt känt och det som var ovant en vana. Ett kort ögonblick av nyheter och därefter blir det ett ganska vanligt liv i sin nya del av världen.

Just nu är min del av världen ett hotellrum utanför Kista i stockholm och mammas del av världen är ett rum och en säng på sundsvalls sjukhus. Fias del av världen är just nu samma som Sandras del av världen och Karins del av världen är vårt mysiga hus på Framnäsvägen.

Utanför hotellrummet står några husvagnar där det bor byggjobbare och där lever de i sin del av världen.

Alla med samma behov:
Äta, sova, skita, tvätta sig, värma sig, underhållas och kramas(i valfri ordning och frekvens)

Lika överallt, runt hela jorden. I sin del av världen lever man med det som finns runt omkring en.

Jag vill uppleva fler delar av världen, en kompis berättade nyligen om hans resa till ett sågverk i Sibirien. Det kanske kan bli min del av världen nån gång.